high five!

Den person som svarat detta på denna fråga på vänner förfrågningsgrejen på facebook:

Tycker du att Elin Palo skulle göra sig som gangster?
Ja
 
PUSSSSSSSSSSS!
Vill inte spendera silvermynt. Men ändå. Det är på något sätt frestande att ta reda på vem geniet är.

Otroligt och fascinerande på samma gång

Hej alla fans och ett speciellt hej till dig karlsson! Fortsätt vädja till mitt ego, så får du snart ett inlägg om dagen!

Ibland när jag ska sova funderar jag på saker. Inte direkt världsproblem som svält och krig, tyvärr. Inte heller normala problem som jag borde klura ut genialiska lösningar på, som vad jag ska ta mig till efter gymnasiet eller vad jag ska laga för middag dagen efter. Nej, en sak jag brukar grubbla på är: om man fick skapa en helt ny pizza, alltså den ultimata godaste pizzan någonsin, vad skulle det då vara på den? Jag funderar på rökt lax, rödlök och potatis..  Och broccoli. Och choklad. Och potatissallad. Och mjölk. Jaha, hade det klarat sig i ugnen? Nej. Det hade blivit en fruktansvärd gegga.

En annan grej är det här med färger. Ingen kan väl skapa en helt ny färg? Bara se den framför sig, det går inte, det blir alltid någon nyans av en redan befintlig färg. Världsproblem. Jag har konsulterat min kära allvetare-expert Hanna angående detta, och hon finner också problemet högst frustrerande. Dessutom, om man nu mot förmodan skulle lyckas med uppgiften så kan man ju aldrig berätta för folk. Inte för att de skulle tro att man bara hittade på eller var galen som funderade på sådana saker, utan av den simpla anledningen att det går ju inte att beskriva den nya kulör man kommit fram till. Det går inte att måla den, för om den finns på penna är det nog en ganska väletablerad färg allaredan. Och om man ska beskriva den med ord så funkar det inte heller riktigt, eftersom att man då måste referera till en redan befintlig färg, typ "det är som en jätteljus nyans av grön, fast.." och då var det förstört.
Det är ett hårt liv.

Förresten så hatar jag att komma på rubriker, det dödar. Idag har jag lidit av feberyra och sovit fjorton timmar, men är ändå trött. Vill sova nu. Men oroa er inte, jag har inte svinis. Jag är tillbaka på benen i tid till min första dag till fem! Yay!


FK!

Detta inlägg är dedikerat till dig, Karlsson. För att du är mitt trognaste fan.

Såna där små saker som kan hända som jag faktiskt älskar:

När man tar fram mjölkpaketet och märker att det är jättemycket kvar men det är ändå inte oöppnat
När headsetet verkar vara trasigt men nästa morgon funkar det
När folk på bilddagboken lägger upp bilder med texten "kommentera" och ingen gör det
När J.D funderar i Scrubs
När bussen rullar in på hållplatsen precis när jag stannar från min språngmasch och tar fram busskortet
När hästen är sådär äckligt söt
När man är så sjukt jävla sugen på skräpmat och pappa inte orkar laga mat beställer pizza
När folk trillar med cykeln
När den där fruktansvärt irriterande turken i parken slutade spela på sin trumma

Åh denna saknad

Hej, länge sen jag uppdaterade. Jag märker ju att ni har saknat mig, det ser man på alla kommentarer typ på förra inlägget ba "Börja skriva igen elin!!! kan inte leva annars :''(" och "MEN UPPDATERA DÅ!! =) SAKNAR DIN BLOGG SÅ SJUCKT MYKT!! =D" och trettio till liknande meddelanden. Tack för visad uppskattning, ni vet att jag inte skulle orka utan er!

Jaha, vad har jag hunnit med som inte nämnts här? Lk, Norge, R-järvi. MÄH. Jo, idag har jag skaffat världens jävla linjer på ryggen. Sjukt fint. Pusssssssssssssssssssss. Hata blogg. Ska göra klart en grej här, alltså nästa inlägg, sen pyser jag och gör något "vettigt". Pyss!

RSS 2.0