Chefen, chefen, chefen. Vad ska jag säga? Du är inte bara min livscoach, guru, andlige ledare och spirituella guide. För att inte tala om festarn numero uno. Du är en sån jävla fin vän också! Tack. ♥

Här kommer ett hyllningsinlägg. Har två (!) till på gång men nu tar vi en sak i taget.

Idag ska vi hylla Carro! Värm upp händerna och gör er redo för högljudda applåder! Förbered öronen för extrema trunpetfanfarer! Carro, Carro, Carro, vad hade jag tagit mig till utan dig? Inte bara är hon min extra-skol-mamma som håller reda på mig och lånar ut papper, hjälper hitan och ditan och gud vet vad. Utan henne är det tveksamt om jag hade klarat några ekonomiämnen överhuvudtaget!

Inte bara är hon min dadda i skolan, hon är dessutom en kickass-bra vän! Alltid så himla snäll, och omtänksammare människa får man leta efter. Och söööt hihi. Och så jävla rolig när hon är trött, det finns inget roligare än en övertrött Caroline Larsson som reflekterar över livet. Gud vad jag inte kan skriva sånt här utan att det blir smörigt.. Nä men seriöst, CarroBarro, du ska veta att jag är gode glad att vi hamnade i samma bord på tyskan där i ettan. Du är guld värd snuttis! ♥

Världens finaste, på riktigt! ♥

Jag gillar fan MÅNDAGSGRUPPEN ändå. Fast dom är dumma med mig ibland, jag är typ hackkycklingen. Det är alltid nå, spasmer och mobilbyten and so on! Fanny brukar vara snäll och inte hacka på mig allt för mycket. Jessika är ju min guru, hon har alltid så många goda råd och underhållande historier. Jennifer bidrar med Lasse-citat och veckans ord, som typ "innovativ"! Man lär sig jämnt något nytt! Sen har vi ju Hanniz, fan vad ska man skriva om henne? Schönast i lejonriket fan! Och min lilla Izabel har jag nyss hyllat i ett inlägg, så hon får nöja sig med det. Liksom yoooou get it! Och Tulis, alltid lika trevlig.

Jag är medveten om att det är en dag försent, snart två, men det kan icket hjälpas. Kunde inte igår, true story.. Kan inte ladda upp nån bild för jag fixar från mobilen.. Men iallafall! Låtsas att detta postades igår. Snela.

GRATTIS FINASTE PÅ FÖDELSEDAN!

Finns nog ingen som du, en av de bästa människor jag någonsin träffat, det låter fejk och fel men det är så. Du finns alltid där och du har hjälpt mig med så mycket. Vet helt ärligt inte vart jag hade varit idag utan dig. Visst, vi har våra duster och små meningslösa bråk och du går mig på nerverna något djävulskt ibland, men jag vill aldrig någonsin tappa dig. Jag älskar dig Izabel Nordlund.

Hej hej hej! Hemskt mycket hej! Rubriken = ditt nya nickname Cecilia. Hur awsome på en skala 1-10? Förresten tjäjor, jag har hittat igen bilderna från midsommar. Ska jag hä ut dem på bloggen eller på fejan? Eller massutskick på mejl? Om ni ens vill ha dom längre..

Idag på svenskan så satt jag och Cissi kvar frivilligt och kämpade oss igenom de sista frågorna på realismen. Schweinduktigt?! Eller ja, vi hade en liten paus och diskuterade hur awesome det hade varit att vara en människa som var född utan fingeravtryck.

Cecilia satt just och berättade "då hade jag gjort inbrott och kunnat röra.." när någon i bordet  brevid råkar välta ned en metallgrej från fönsterbrädan. Det skräller till lite. Alltså det låter ju halvhögt och lite illa sådär. Men Cecilia avbryter sig mitt i en mening, lutar sig framåt, sätter fingrarna i öronen och skriker AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH! Ingen annan i klassrummet skriker. Av någon konstig anledning? Det är ju den naturliga reaktionen liksom?

Fo shizzle..