Sitter och lyssnar på Stockholm I Mitt Hjärta av någon anledning. Eller någon anledning och någon anledning, den är svinbra. Alltså Petters version, känner jag för att förtydliga, så ni inte tror att jag fetdiggar Lasse Berghagen. Fast det gör jag typ? Han var ju svinskön i Så Mycket Bättre, när han la smygtrashar på DiLeva heeeela tiden.

Känner mig lite otrogen mot Luleå nu? Försöker sjunga med och sjunga "Luulee i mitt hjärtaaa, drömmarnas stad de e duu" men det känns inte lika bra, vilket kan bero på flera olika saker:
1) Min fortfarande ganska raspiga stämma
2) Det faktum att tv:n gapar ut Star Wars themesong på högsta volym i bakgrunden
3) Att det inte riktigt passar med texten

Nä men den låten. Vet inte får en sån bitterljuv känsla av just den låten. Vet inte riktigt varför, men har väl en aning. Tänkte först skriva "får en sån bittersweet känsla" men det låter så töntigt. Men det var det enda ordet som jag kom på för att beskriva känslan och tro det eller ej, men bitterljuv var det bästa översättningsförslaget jag fick.

Så skulle jag inte sitta här, eller hur? Jag är ju knappast så bloggskadad att jag ba, fan mina sista 12 timmar - MÅSTE FUCKING BLOGGA! Måste keep the blogging alive! Måste leverera mer inlägg.. Det jag funderar på är vem som ska ta över bloggen när jag dör? Ett sånt här magnifikt namn får inte avaktiveras och gå till spillo. Det händer bara inte. Ni kan ju intresseanmäla er, så kan vi ha intervjuer efter nyår!

Men min sista dag var det ju. Det var lite svårt ärligt talat.. Vill inte tänka på det, så skjuter bak det i mitt medvetande. Ja tack bra!

Tror att alla som läser den här bloggen känner mig faktiskt. Gör de inte det så förstår jag inte vad de får ut av att läsa överhuvudtaget. Men missuppfatta mig icket, NI ÄR VARMT VÄLKOMNA!

Vad ska jag då berätta om mig själv? Mina främsta intressen är att prata, äta och sova. Det är sant. Det är det jag baserar mitt liv på! Funkar väl sådär. Inte top notch direkt. Eller? Vem vet. Ungfär så som jag skrivit nu pratar jag. VÄLDIGT ostrukturerat faktiskt. Jag är ganska rörig. Det jag hatar mest av allt är kanske att städa. Fy fan ljudet av en dammsugare får det att bara krypa i skinnet på mig. Ironiskt att jag den här sommaren jobbade tre veckor med att städa på en skola? Indeed.

Klumpig är jag också, något djävulskt. Och trött. Jag tycker själv att jag har en fantastisk humor. Fantastisk musiksmak likväl.

Om dagarna går jag i skolan. SP3D alé alé alé. Fatta att vi tar studenten om vad? Några månader? Skolan i sig tycker jag inte är guds godaste skapelse. Desto mer tycker jag fan om mitt jobb (MAX), trots att jag är värsta amatören och att Jessika låser in mig i kylen.

Annars då? Självklart borde jag nämna den lilla ponnyhästen, men jag har en känsla av att det kommer komma upp mycket om det någon annan dag. Men hon är, TÖNTVARNING, en väldigt väldigt stor del av mitt liv. Så get ready for some hästtönting.