Låt mig besjunga dig nu!

Sitter och lyssnar på Stockholm I Mitt Hjärta av någon anledning. Eller någon anledning och någon anledning, den är svinbra. Alltså Petters version, känner jag för att förtydliga, så ni inte tror att jag fetdiggar Lasse Berghagen. Fast det gör jag typ? Han var ju svinskön i Så Mycket Bättre, när han la smygtrashar på DiLeva heeeela tiden.

Känner mig lite otrogen mot Luleå nu? Försöker sjunga med och sjunga "Luulee i mitt hjärtaaa, drömmarnas stad de e duu" men det känns inte lika bra, vilket kan bero på flera olika saker:
1) Min fortfarande ganska raspiga stämma
2) Det faktum att tv:n gapar ut Star Wars themesong på högsta volym i bakgrunden
3) Att det inte riktigt passar med texten

Nä men den låten. Vet inte får en sån bitterljuv känsla av just den låten. Vet inte riktigt varför, men har väl en aning. Tänkte först skriva "får en sån bittersweet känsla" men det låter så töntigt. Men det var det enda ordet som jag kom på för att beskriva känslan och tro det eller ej, men bitterljuv var det bästa översättningsförslaget jag fick.

  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Jag heter:
Terrorisera mera?

E-postadress: (publiceras ej)

Min egen fascinerande blogg:

Min obetydliga åsikt:

Trackback
RSS 2.0