Jobbig situation på Helex idag. Kan ju dela med mig, känns som det var längesen intressesmurfarna dansade för min skull!

Springer på bandet, har väl cirkus en halvtimmes joggande framför mig. Tänker glatt att jag ska titta på TV under tiden, eftersom att det lämpligt nog finns dylika apparater upphängda på väggen framför mig. Visserligen finns det en hel rad med TV:ar, men det är inte alla man kommer åt att titta på utan att låsa nacken kroniskt i någon sorts snedvriden vinkel. Enligt min bekvämlighetsfaktor så finns det två stycken att välja på.

Optimistiskt spanar jag in utbudet. Till vänster skådar jag Extreme Home Makeover, som trots sin vädigt uppenbara fejkhet alltid får mig att ta till lipen. Inga undantag. Inte så mycket för han Ty's skrikande och alla "hjälpsamma frivilliga bybor" som hjälper till när det är EN TIMME KVAR TILL FAMILJEN KOMMER OCH VI SKULLE HA TAGIT IN MÖBLERNA FÖR TRE TIMMAR SEN KOM IGEN NU VI GÖR DET FÖR DEN HÄR FINA FAMILJEN NUUU!!!!!!! Utan mer för att jag vet inte, det bara blir så.

Eftersom att jag har föga lust att grina samtidigt som jag springer vänder jag mig till alternativ nummer två, vilket visar sig vara: ett UR-program om äckliga småkryp. Seriöst, det var en evighetsekvens med spindlar som bar sina ägg under magen. Och det kryllade av dem.

Samtidigt känner jag en liten, svag oro (inte så mycket för att jag mår illa som för att det vore så otroligt typiskt mig) för att den halva av Jessikas Grand Deluxe som jag glatt klämde i mig en halvtimme tidigare ska komma upp på bandet.

Kan lätta era oroade hjärtan med att:
1) Extreme Homemakeover gick över medans jag fortfarande var enbart fuktig i ögonvrån
2) Jag spydde inte, men jag tycker mitt svett luktade lite Umami-dressing?

Tänkte googla en bild på Ty och en
på spindlarna och deras jävla mag-ägg
men det var ta mej fan helt vidrigt äckligt
så vill ni se det så är det bara att söka själva

Det luktar illa från köket. Blodpudding eller möjligen pytt-i-panna, men det lutar åt blodpudding. Vilket är så jävla äckligt. Vilket mamma vet mycket väl att jag tycker. Har världens skitdag med ont i huvet, tio nya finnar och en gigantiskt hög med läxor och då lagar hon blodpudding? 

Ni vet vad jag menar, det finns fan ingen partycrasher som den när man kommer hem och bjuds på äcklig mat. Det är det värsta av alla I-landsproblem.

Det finns en låt som får mig att må illa. Den sänder kalla kårar av obehag längs min ryggrad. Går någon och sjunger på den, då känner jag bara hur det rycker i mina krumma små fingrar. Får behärska impulsen att dra av mig mina skitiga sockar och mula ner dem i halsen på den stackars förvirrade själen. Skulle någon, gud förbjude, ha den som ringsignal så blir straffet omedelbart nackskott. Hårt? Möjligen. Rättvist? Ja.

Ni kanske undrar vilken låt jag talar om? Jo denna:

Jessika Hedlund, du är som green and garlic. Det är sant. Livet utan dig vore sannerligen som pommes utan GG  ♥

Ps! Detta kanske låter konstigt i era öron.
 Men vi har pratat om GG så många gånger att
jag tror att Jesslan kommer fatta detta alldeles utmärkt

• Beyonce
• Mensvärk
• Värktablett
• Marschaller
• Låtsas

Beyonce.. Vilken jävla stavning. Helvete. Lägg av. Typiskt kända människor. Mycket lättare att stava till CEO isåfall, och det är ändå värdare. För han gör Halo en miljon gånger bättre. Det är my tip for you tonight.

En sak som har stressat mig något fruktansvärt under hela min gymnasietid är den där djävla hetsen om vad man ska bli när man blir stor. Alltså om tre år var det då, sen blev det två och nu är det ett halvt. Liksom alla visste redan! En ska bli lärare, en ska bli tolk, en ska bli mäklare, en ska bli arkitekt, en ska bli frisör, en ska bli läkare, en ska bli trädgårdsmästare, en ska bli författare, en ska bli kock. Alla ba visste. Och jag har inte haft en jävla aning. Just nu känner jag väl mest att jag vill steka hamburgare ett tag.

Eller ja, drömmar har man väl alltid haft. Min kompis Maria ville bli traktor. Riktigt så högt har jag väl inte satsat. Men jag ville vara djurskötare på cirkus, hästtränare och möjligen en veterinär som aldrig behöver avliva söta små djur. Under gymnasiet har jag haft en enda idé, och den jurist-livbojen klamrade jag mig fast vid ett tag. Självklart inte allt för länge, jag är medveten om min egen begränsning och även om jag inte varit det så har det funnits gott om lärare och kloka medmänniskor som vänligt men bestämt förklarat det för mig. Tänkte bara säga det så ni slipper kommentera "ååh men du är så jävla blåst, du kmr aldrig klara det" eller "vet du hur höga betyg man måste ha?" Ja, jag vet. Ni behöver inte ens tänka det.

Så här har jag blåst omkring, gått samhälls helt i onödan när min karriär är helt uppenbar! Drömjobbet är ju solklart radiopratare. Tänk FunkyTown, Hej Domstol, Pang Prego. Betalt för att sitta och skrika dumma grejer i rikssänd radio. Va, där snackar vi verkligen living the dream! Jag brukar ju ofta få höra att min dumhet är underhållande. Och jag har hört min röst inspelad, och den låter riktigt konstig - vilket torde vara ett plus. Min face är ju inte TV-anpassad direkt. Säger inte att jag hade varit bra, men åååh cravings. Vilken dröm. Hade aldrig gått i pension.

Hörrni, det här är de finaste människorna vi har.

Orkar inte blogga!

Blir fan psyktiskt sjuk på alla som säger "men det är ju bara ett halvår kvar" när man säger att man är less på skolan. Mmm bara ett halvår. Idioter. 

Om jag säger såhär då: tänk dig att du ska ha analklåda i ett halvår. Känns det bra, som en liten tid liksom? Ba ja det kliar i röven men det är ju bara ett halvår, så det är lugnt. Eller säg att ha utegångsförbud i ett halvår? Eller vara tvungen att ha ett par skitfula glasögon som dessutom klämmer åt över näsryggen så hårt att dina luftvägar långsamt täpps igen i ett halvår? Eller alla tjejer: konstant mens i ett halvår?

NÄ EXAKT! Då var det inte en så himla gulligsnuttigt kort tid längre, eller hur?

Bad decisions makes good stories