I'm living for something now

Min mobil är tillbaka. Det är helt otroligt. FAAAAAAAAAAAAAAAAAAN, jag visste det ju. Att vi hade något speciellt. Att du inte försökte ta livet av dig. Jag tvekade, men innerst inne visste jag. Att du inte avskyr mig. Att det var en olycka. Att du skulle kämpa dig tillbaka till mig.
Eller så är pappa en teknisk trollkarl. För det till och med var bubblor i kamera-linsen. Simkortet hade bara tappat en kontakt men minneskortet var totalt förstört. Jag tvekade. Men det spelar ingen roll längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Jag heter:
Terrorisera mera?

E-postadress: (publiceras ej)

Min egen fascinerande blogg:

Min obetydliga åsikt:

Trackback
RSS 2.0